Färg anses livsviktig för den mänskliga organismen och en vital del av den helande trädgården. En hälsoträdgård ska tillgodose brukaren samtliga terapeutiska inslag oavsett funktionshinder. Trotts detta saknas det funktionella färginslag för den blinda brukare som söker rekreation i en helande trädgårdsmiljö. Kromoterapi är en form av färgterapi som använts sen 2000 f. kr.

The purpose of this media scientific study is to contribute to a better understanding about how blind people?s empowerment and participation may affect their role in the digital society.Earlier international studies in this area have shown that blind people not only need more knowledge then the seeing population about the computer, but also about the technology behind their tools for using Internet. The results from these studies have also shown that Internet increases the blind people?s independents and that those who use Internet feel more involved in the society.A qualitative method was chosen to study the three most common categories from the earlier studies: knowledge of technology, empowerment and participation. Are there differences in the results compared to our study in Sweden 2014?Interviews with eight blind, experienced computer users have shown that knowledge of technology is essential for their use of Internet and that the Internet increases their empowerment and their participation.

The aim of this thesis is to examine the impact that clothing has in Margaret Atwood?s novel The Blind Assassin from 2000. The essay begins with a brief overview of how clothing has been acknowledged in different areas of research. The overview leads up to the conclusion that fashion, as well as clothing in large, has been overly ignored as a potentially fruitful subject of academic status. This is much due to the fact that fashion is traditionally regarded as being a classically feminine subject, as well as it can be said to be a result of fashion?s very elusive character.

The purpose of this media scientific study is to contribute to a better understanding about how blind people?s empowerment and participation may affect their role in the digital society.Earlier international studies in this area have shown that blind people not only need more knowledge then the seeing population about the computer, but also about the technology behind their tools for using Internet. The results from these studies have also shown that Internet increases the blind people?s independents and that those who use Internet feel more involved in the society.A qualitative method was chosen to study the three most common categories from the earlier studies: knowledge of technology, empowerment and participation. Are there differences in the results compared to our study in Sweden 2014?Interviews with eight blind, experienced computer users have shown that knowledge of technology is essential for their use of Internet and that the Internet increases their empowerment and their participation.

Syftet med denna utredning var att välja ut och utveckla kommunikationsövningar under det första stadiet av en gestaltningsprocess mellan landskapsarkitekt och brukare. Genom att undersöka olika metoder/övningar såsom att svara på en enkät och att se på bilder framkom det att övningarnas styrka låg i att de var flera och kombinerades på olika sätt.

Syftet med studien var att analysera omsorgspraxis på tre särskilda äldreboenden för en integrerad grupp brukare utifrån ett kommunikationsperspektiv. Kommunikationen analyserades ur följande tre aspekter: mellan personal och brukare med en demenssjukdom, mellan personal och brukare utan demenssjukdom och mellan brukare utan demenssjukdom och brukare som led av demens. Studien utgick ifrån personalens perspektiv och beskrev hur de upplevde kommunikationen mellan dessa grupper på äldreboendena.Materialet omfattade fyra undersköterskor, ett vårdbiträde och en arbetsterapeut som var en kunskapsresurs och samordningsansvarig inom demensfrågor för alla äldreboenden. Metoden som användes var personliga intervjuer med personalen och arbetsterapeuten. Resultatet visade att kommunikation mellan personal och demenssjuka krävde ett speciellt bemötande som var tidskrävande.

När flera parter går in i en samverkansprocess för att diskutera lösningar i en problemställning eller arbetar mot en särskild artefakt faller det sig naturligt att parterna bär med sig olika erfarenheter in i arbetet. Den här kandidatuppsatsen belyser hur samverkansprocessen kan se ut när brukare och tjänstemän arbetar sida vid sida i ett gemensamt byggprojekt. En diskussion förs kring brukarmedverkan och vad som ligger bakom ett reellt inflytande i en planeringsprocess. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att få en ökad förståelse kring brukarmedverkan i planeringsprocessen. Målet med den här uppsatsen är att diskutera vilka faktorer som har påverkat samverkansprocessen mellan brukare och byggherre i fallstudien.

Syftet med studien var att undersöka hur brukare med psykiska funktionsnedsättningar och boendestödjare upplever brukarnas situation och insatsen boendestöd. Gemensamt för brukarna vi intervjuade var att de hade en psykisk funktionsnedsättning. Till vår hjälp för att undersöka detta använde vi oss av intervjuer med tre boendestödjare och tre brukare, sex informanter totalt. Intervjufrågorna utformades utifrån studiens syfte och frågeställningar. En av studiens huvudsakliga resultat var att många av brukarna såg boendestödjarna som en form av social kontakt, som någon de kan sitta ned och prata med och även anförtro med privata känslor.

Hjälpmedel är ofta en förutsättning för att personer med funktionshinder ska klara av sinaolika dagliga aktiviteter.Syftet med uppsatsen är att genomföra en jämförelse mellan Örebro län, Västmanland och Södermanland hur tillfredsställda brukarna är med sitt hjälpmedel och service.Resultatet visaratt majoriteten av brukare i de tre olika länen är tillfredställda med sitt hjälpmedel och service.Det högsta medelvärdet visar att brukare i Örebro län var mest tillfredställda med variabelneffektivitet och varaktighet, brukare i Västmanland var även de mest tillfredställda medvaraktighet. I Södermanland visade sig att brukare var mest tillfredsställda med variabelnanvändbarhet..

Gungstolen är en möbel med en säregen relation till sin brukare. Känsloladdad, lite opraktisk men omtyckt. Jag önskar att fler ska få uppleva glädjen och stoltheten i att bidra till skapandet av en möbel. En träram som fylls med personligheten av sin brukare. Kan detta också göra relationen till möbeln starkare?.

This C-essay focuses its research on the taste of guitarplaying and non-guitarplaying soundengineers, in using single or dual microphone setups when recording electric guitar. It will be shown if there is a significant difference in taste when using one or two microphones between the two testsubject groups. Two classical microphone setups have been used for the test of this essay, which includes a blind listening test. The information in this test will benefit both guitarplaying and non-guitarplaying engineers by getting greater knowledge regarding what kind of microphone setups to use for different occations. The findings in this essay show in general, that guitarplaying and non-guitarplaying engineers between the ages of 19 - 26 don?t have a specific taste between single or dual microphone setups when subjected to the blind listening test..

Gungstolen är en möbel med en säregen relation till sin brukare. Känsloladdad, lite opraktisk men omtyckt. Jag önskar att fler ska få uppleva glädjen och stoltheten i att bidra till skapandet av en möbel. En träram som fylls med personligheten av sin brukare. Kan detta också göra relationen till möbeln starkare?.

Gungstolen är en möbel med en säregen relation till sin brukare. Känsloladdad, lite opraktisk men omtyckt. Jag önskar att fler ska få uppleva glädjen och stoltheten i att bidra till skapandet av en möbel. En träram som fylls med personligheten av sin brukare. Kan detta också göra relationen till möbeln starkare?.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personliga assistenter upplever att de ger brukare självbestämmande. Vad som framkom var att de personliga assistenterna vi samtalat med, anser att de i stor utsträckning ger sina brukare självbestämmande, men att de i vissa situationer inte har möjlighet att ge brukaren självbestämmande. Enligt 1994 års handikappsreforms huvudmål skall brukaren ha självbestämmande och inflytande över sitt eget liv och kunna delta i samhället på lika villkor som alla andra medborgare, vilket skulle kunna uppnås med hjälp av en personlig assistent. LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387) har bidragit till att detta är möjligt för brukarna. De personliga assistenterna anser det vara problematiskt då LSS, vilken är en rättighetslag, krockar med Arbetsmiljölagstiftningen..

Syftet med studien var att ur ett genusperspektiv undersöka upplevelserna hos individer i kontakt med psykiatri och/eller socialtjänst. Förutom genus användes begrepp som livskvalité, återhämtning, makt och stigmatisering för att förstå brukarnas och personalens upplevelser. Studien, som var en tilläggsstudie till Milton Projekten, utfördes i tre kommuner i södra Skåne. Populationen var 76 brukare ur vilken ett slumpmässigt sample på 42 personer drogs, varav 17 brukare deltog. Utöver brukarna intervjuades 13 personer ur personalgruppen.